Kompetensförsörjning
i Dalarna
i Dalarna
Rapporten är skapad av Samhällsanalys, Region Dalarna
Senast
uppdaterad: 2024-10-03
Denna rapport ger en bild av läget i Dalarna med fokus på kompetensförsörjningen. Rapporten uppdateras två gånger per år och ett antal viktiga trender och mönster sammanfattas här:
Fånga upp de stora dragen i rapporten:…
Demografiska förändringar: Dalarna står inför en åldrande befolkning och minskande arbetskraft. Detta kan leda till en ökad efterfrågan på vårdtjänster och en minskad arbetskraft inom vissa sektorer.
Strukturella förändringar på arbetsmarknaden: Arbetsmarknaden genomgår strukturella förändringar för att anpassa sig till den förändrade demografiska profilen. Det kan innebära ökad efterfrågan på teknologiska lösningar, automation och andra effektiviseringsåtgärder för att kompensera för bristen på arbetskraft.
Matchningen på arbetsmarknaden
Utbildningssystemets bidrag
Webbrapportformatet ger möjligheter att enkelt automatisera uppdateringar när ny statistik finns tillgänglig. Publiceringsdatum visas längst upp på sidan.
För att förstora diagrammen i rapporten, högerklicka på ett diagram och välj alternativet “Öppna bild i ny flik”.
Genom att klicka på blå text går det att följa länkarna som öppnas i en ny flik.
Sverige och Dalarna har en åldrande befolkning och aktuella prognoser från SCB (SCB, 2024) pekar på en utveckling där allt färre i arbetsför ålder ska försörja allt fler unga och gamla. Den demografiska försörjningskvoten mäter förhållandet mellan individer i arbetsför ålder, och unga och gamla. Sedan 2006 har försörjningskvoten i Dalarna ökat från 76.5 till 91.9 mellan 2006 och 2023. Det innebär att 100 personer i arbetsför ålder ska försörja ungefär 92 personer utanför arbetsför ålder. Redan idag är försörjningskvoten i Dalarna den högsta i landet och förväntas öka över tid. Det kommer att förstärka den brist på arbetskraft som råder redan i dag och påverka näringslivets och offentlig sektors möjlighet att rekrytera personal.
Figur 1
I kombination med att försörjningskvoten ökar, minskar även befolkningen i arbetsför ålder över tid. Mellan 2002 och 2022 minskade antalet inrikes födda i arbetsför ålder med cirka 20 000 personer. Samtidigt har antalet utrikes födda ökat under samma period, men inte i lika stor omfattning, vilket leder till att befolkningen i arbetsför ålder som helhet krymper.
Lägg in bild som visar Utveckling av befolkning i arbetsför ålder över tid - ta Figur 17 nedan. Blir Figur 2.
Befolkningsutvecklingen i Dalarna har varierat över tid med såväl uppgångar som nedgångar. Den senaste stora nedgången var i samband med den ekonomiska krisen runt millenieskiftet och en uppgång skedde i samband med flyktingkrisen 2016. 2023 observeras en tydlig nedgång i Dalarnas befolkning. För en mer ingående analys av befolkningsutvecklingen, se Befolkningsutvecklingen i Dalarna.
Figur 3
En utveckling mot en allt äldre befolkning leder till arbetskraftsbrist, vilket är en trend som kan observeras på många håll i landet. Därutöver kan även kompetensbrist uppstå, om de som står till arbetsmarknadens förfogande inte har de kompetenser som efterfrågas (Tillväxtanalys, 2024).
Att hitta lösningar på kompetensförsörjningsutmaningen blir avgörande för att skapa en hållbar regional utveckling. Den regionala utvecklingsstrategin, Dalastrategin 2030, pekar även ut en väl fungerande kompetensförsörjning som ett område där nya lösningar måste hittas i perspektivet av en åldrande befolkning.
Snabb teknologisk utveckling skapar behov av förändrade kompetenser samtidigt som utbildningsområdet är mer trögrörligt. Det leder till att jämvikt mellan efterfrågan och utbud, och matchning på arbetsmarknaden, blir svårare att uppnå med försämrad effektivitet som följd. Frågan om arbetskrafts- och kompetensbrist är komplex.
Rapporten är syftar till att belysa läget kring kompetensförsörjningen i länet och fungera som en grund för informerade beslut och samverkan. Målet är att peka på ett antal utmaningar som arbetsmarknadens aktörer behöver adressera för att uppnå Dalastrategins målbild för 2030 om en väl fungerande kompetensförsörjning.
Rapporten redovisar först efterfrågan respektive utbud på arbetskraft i Dalarna. Därefter studeras de olika utbildningsnivåerna i Dalarna mer ingående, följt av en diskussion om hur väl arbetsmarknaden i Dalarna fungerar.
Reglab (2014) definerar arbetskraftsefterfrågan som “mängden arbetskraft och dess egenskaper - kompetens, kunskaper, utbildning, yrkeserfarenheter - som arbetsgivare efterfrågar och/eller behöver, i nuläget eller längre fram”.
Efterfrågan på arbetskraft är inte är helt enkelt att mäta. I teorin kan den härledas från efterfrågan på varor och tjänster, men är även beroende av andra faktorer som påverkar produktionsförhållanden på olika marknader.
I denna rapport får de regionala matchningsindikatorer som togs fram av Reglab 2014 utgöra grunden för innehållet för såväl efterfrågan som utbud. Primärt mäts då efterfrågan i form av lediga jobb och inflödet av jobb.
Från de regionala matchningsindikatorerna hämtas E1 - Lediga jobb som speglar total efterfrågan. Sektorsindelade kvartalsvärden 10 år bakåt. Blir Figur 4.
Hur ser utvecklingen av lediga jobb ut över tid?
Var befinner Dalarna sig i dag?
Figur 3
Hur ser utvecklingen av jobbinflöden ut över tid?
Visar att majoriteten av utlysta tjänster tillsätts av individer som redan finns på arbetsmarknaden, inte nyinträdda
Var befinner Dalarna sig i dag?
Hur stor andel som jobbar inom yrken med olika former av kvalifikationskrav speglar olika arbetsgivares efterfrågan på kompetens. Sammansättningen av kvalifikationskrav varierar relativt mycket mellan Sveriges län. Gotlands län har störst andel som arbetar inom enklare yrken, med ungefär 7 procent av de förvärvsarbetande i länet. Dock jobbar generellt relativt få inom dessa yrken, oavsett region. Om vi i stället fokuserar på yrken med kvalifikationskrav som motsvarar gymnasial kompetens är skillnaderna större mellan Sveriges län. Lägst andel återfinns i Stockholms län där ungefär 35 procent av de förvärvsarbetande har den typen av yrken, medan störst andel återfinns i Kalmar län med ungefär 55 procent av de förvärvsarbetande. För yrken med högre kvalifikationskrav, exempelvis “motsvarande fördjupad högskolekompetens”, är situationen mer eller mindre det omvända. Högst andel har Stockholms län med ungefär 30 procent av de förvärvsarbetande, medan Kalmar län med ungefär 19 procent har lägst andel. Kvalifikationskraven i Dalarna påminner om de i Kalmar, med relativt stor andel av de förvärvsarbetande inom yrken med motsvarande gymnasial kompetens och färre inom yrken som kräver olika former av högskolekompetens.
Figur 6
Även mellan branscher varierar kvalifikationskraven. Högst andel som arbetar inom yrken av enklare karaktär återfinns i Dalarna inom hotell och restaurang, där mer än var fjärde arbetar inom den typen av yrke. Detta kan delvis förklaras av att hotell och restaurang också är den bransch i Dalarna med högst andel utrikes födda anställda. Personer som tillhör denna grupp tenderar även att ha förgymnasiala utbildningar i större utsträckning än inrikes födda (se även avsnitt 4). Även inom företagstjänster är många yrken av enklare karaktär, medan det omvända gäller inom exempelvis utbildning, offentlig förvaltning samt IT och kommunikation. Där arbetar omkring hälften av de anställda inom yrken som med kvalifikationskrav motsvarande fördjupad högskolekompetens.
Figur 7
Hotell och restaurang är den bransch där den klart största andelen yngre arbetar, drygt 25 procent av de förvärvsarbetande är mellan 16 och 19 år gamla. Även inom kultur, fritid och nöje är många av de förvärvsarbetande unga, vilket är ett kvitto på att många unga tar sitt första steg in på arbetsmarknaden inom dessa branscher. Det omvända gäller för jord och skogsbruk, där närmare 75 procent av de förvärvsarbetande är äldre än 50 år. Detta kan delvis förklaras med att alla som äger en skogsfastighet räknas som förvärvsarbetande och många av dessa tenderar att vara äldre.
Figur 8
Störst antal personer över 50 år arbetar i Dalarna inom vård och omsorg. Ungefär 11 800 förvärvsarbetande inom branschen är minst 50 år och kommer således att gå i pension inom 15-20 år. Detta, i kombination med en befolkning som blir allt äldre och därför efterfrågar mer vård, leder till ett stort rekryteringsbehov inom vård och omsorg idag och i framtiden. Även inom tillverkning och utvinning är relativt många över 50 år, ca 8 500 förvärvsarbetande. Det är en hög andel av de cirka 21 000 som arbetar inom branschen, men det är svårare att säga hur behovet är i framtiden. Tillverkning och utvinning är en bransch som har varit i förändring över tid, med minskat antal anställda. Från 1990 till 2023 har antalet förvärvsarbetande i branschen minskat med 13 000 (se figur 14 nedan).
Figur 9
Företagens möjlighet att kompetensförsörja sina verksamheter utgår från det kortsiktiga utbudet av arbetskraft och de individer som står till arbetsmarknadens förfogande, det vill säga de som arbetar och de som söker arbete. Utbudet av arbetskraft i ett visst område består av de som bor i området, de som kan pendla till området och de som kan distansarbeta. Omfattningen på utbudet påverkas även av antal timmar de önskar arbeta.
Det långsiktiga utbudet av arbetskraft påverkas av förändringar i individers utbildningsnivåer, kompetensutveckling, in- och utflyttning, pendlingsbenägenhet m m. Att beskriva utvecklingen inom dessa områden är viktigt för att kunna bedöma hur kompetensförsörjningen kommer att se ut på längre sikt. Det är även viktigt att studera de som idag inte ingår i arbetskraften, men som kan göra det i framtiden.
I detta avsnitt kommer utbudet av arbetskraft beskrivas utifrån hur stor andel av befolkningen som är i vad som brukar kallas för arbetsför ålder, det vill säga mellan 20 och 64 år gamla. Visserligen jobbar människor allt längre upp i åldrarna, men den största andelen arbetar när de är i arbetsför ålder.
Vi bör inkludera: SCB U1a - Arbetsmarknadsställning (blir Figur 10) och SCB U1b - Arbetskraftsdeltagande (blir Figur 11)
Historisk data över exempelvis antal förvärvsarbetande i olika branscher visar när efterfrågan möter utbud, det vill säga när en person blir anställd. Efterfrågan kan dock överstiga utbudet. Det blir exempelvis allt vanligare att företag har svårt att hitta arbetskraft, något som inte återspeglas i figurerna nedan.
I detta avsnitt presenteras vad de som förvärvsarbetar i Dalarna arbetar med, men också hur kvalificerade deras yrken är och åldersstrukturen på arbetsmarknaden.
I Dalarna är den klart största branschen, sett till antalet förvärvsarbetande, vård och omsorg med ungefär 31 000 anställda. Detta kan delvis förklaras med att befolkningen i Dalarna, precis som många andra glesbefolkade län, har en relativt hög medelålder, något som medför att mer vård och omsorg efterfrågas. SCB bedömer att behovet av arbetskraft inom vård och omsorg kommer att öka i takt med en åldrande befolkning, särskilt inom äldreomsorgen (SCB, 2024).
Andra branscher med många anställda i Dalarna är tillverkning och utvinning samt utbildning, med cirka 20 000 respektive 14 000 anställda. Inom vård och omsorg samt utbildning är en övervägande majoritet av de sysselsatta kvinnor, medan det omvända gäller för tillverkning och utvinning, bygg samt transport.
Figur 12
Historiskt har tillverkning och utvinning varit den största branschen i Dalarna sett till antalet anställda, men dess betydelse har minskat över tid. Idag är tillverkning och utvinning den tredje största branschen i Dalarna, en förändring som återspeglar den allmänna trenden i många regioner där tjänstesektorn har fått ökad betydelse över tid. Dessutom har företag inom tillverkning och utvinning idag en mer automatiserad produktion än de hade för 30 år sedan, vilket medför att det behövs färre antal anställda i produktionen.
Figur 13
Bland övriga branscher har det skett en stor ökning av antalet förvärvsarbetande inom företagstjänster och finans där det jobbar 50 procent fler idag än 1990. Detta beror sannolikt på att många företag idag upphandlar vissa tjänster, såsom lokalvård. Om exempelvis ett tillverkande företag som SSAB tidigare anställde lokalvårdare själva, så återfanns dessa inom branschen tillverkning och utvinning, men om företaget istället upphandlar sådan verksamhet till andra företag specialiserade inom området, räknas lokalvårdarna i stället som förvärvsarbetande inom branschen företagstjänster, finans mm. Även inom kultur och utbildning jobbar många fler idag än 1990.
Dessa sektorer har således bidragit till att bredda och diversifiera arbetsmarknaden i Dalarna. Sammantaget speglar denna utveckling en omställning mot en mer serviceorienterad ekonomi, medan vissa traditionella sektorer har minskat i omfattning.
Figur 14
Olika kommuner i Dalarna har olika branschstrukturer, vilket åskådliggörs i figuren nedan. I södra delarna av länet, exempelvis Avesta och Ludvika, är tillverkningsindustrin fortfarande en av de största arbetsgivarna, med företag såsom Outokumpu (Avesta) och Hitachi (Ludvika). I de kommuner som har ett akutsjukhus, Falun och Mora, är vård och omsorg den viktigaste branschen, vilket även gäller för Säter och Rättvik. I Leksand spelar handel en stor roll, då kommunen är säte för bland annat Clas Ohlson.
I de nordligaste kommunerna (Malung-Sälen, Orsa och Älvdalen) är byggindustrin en av de största arbetsgivarna, vilket delvis kan förklaras av den byggboom som skett i Dalarnas fjällvärld. Det är även tydligt att näringslivet i länets två största orter (Borlänge och Falun) domineras av tjänstesektorn (handel, företagstjänster, och offentlig förvaltning) samt utbildning.
Figur 15
Bland Sveriges regioner är de befolkningsmässigt största även de vars befolkning i arbetsför ålder (20 - 64 år) har ökat mest det senaste dryga decenniet. Typiskt för dessa regioner är att de har ett positivt inrikes flyttnetto, det vill säga människor i arbetsför ålder flyttar från andra delar av Sverige till exempelvis Stockholm eller Uppsala i större utsträckning än de flyttar därifrån. För många mindre regioner, såsom Dalarna, gäller det omvända. Härifrån flyttar många till andra regioner i Sverige, såväl utrikes födda som exempelvis har hamnat i Dalarna när de invandrat till Sverige, som inrikes födda.
I Sverige har invandringen (utrikes flyttnetto) haft en positiv inverkan på den arbetsföra delen av befolkningens storlek det senaste dryga decenniet. Samtliga regioner har ett positivt utrikes flyttnetto.
I vissa regioner, däribland Dalarna, motverkas dock denna ökning av ett negativt inrikes flyttnetto och en negativ demografisk förändring, vilket sammantaget ger en minskande befolkning.
Figur 16
Om den arbetsföra befolkning delas upp i inrikes respektive utrikes födda, framträder en mer nyanserad bild än den i föregående diagram. Tydligt är att Dalarnas arbetsföra befolkning minskat i antal de senaste decennierna och att detta drivs av att den inrikes födda delen av befolkningen minskar. I Dalarna har antalet inrikes födda invånare i arbetsför ålder minskat från ungefär 145 000 personer år 2002 till ca 125 000 år 2022. Samtidigt har en relativt stor invandring medfört att utrikes födda invånare i arbetsför ålder har ökat från ungefär 12 000 personer år 2002 till ca 26 000 år 2022.
Figur 17
I figuren nedan blir det tydligt att de unga (0-19 år) och de i arbetsför ålder (20-64 år) har minskat sedan slutet på 1960-talet, medan de äldre (65-79 år och 80+ år) har ökat kraftigt under samma tidsperiod, en utveckling som dessutom prognostiseras fortsätta i framtiden.
Figur 18
Personer som pendlar till arbete är en komponent av arbetskraften som behöver studeras. Om arbetsmarknaden i den egna kommunen är svag, kan pendling till andra kommuners arbetsmarknader erbjuda möjligheter till arbete och bidra till en totalt sett starkare arbetsmarknad.
För att fördjupa förståelsen för utbudet av arbetskraft bör lokala arbetsmarknadsregioner inkluderas i analysen, utöver kommuner eller län som analysenhet. Lokala arbetsmarknadsregioner skapas utifrån pendlingsrelationer mellan kommuner.
Det som i första hand påverkar pendlingsmönster är närheten till större städer. Högst andel utpendlare i Sverige har Uppsala län, där närmare var fjärde boende som förvärvsarbetar gör det i ett annat län, Stockholm i stor utsträckning. Även Södermanland och Västmanland, som båda ligger relativt nära Stockholm, har stor utpendling. Hallands närhet till arbetsmarknaden i Göteborg med omnejd bidrar sannolikt till en utpendlingsandel på cirka 23 procent. Störst andel inpendlare har Kronobergs län. I Dalarna är andelen förvärvsarbetande som pendlar över länsgräns relativt liten.
Har vi mer aktuella siffror?
Figur 19
Att flera av kommunerna i Dalarna tillhör större arbetsmarknadsregioner blir tydligt i diagrammet nedan. Störst andel utpendling har Säter där ungefär 56 procent av de boende som förvärvsarbetar gör det i en annan kommun, i stor utsträckning Borlänge. Även Gagnef (pendling till Borlänge), Smedjebacken (pendling till Ludvika) och Orsa (pendling till Mora) är kommuner där många pendlar till sitt arbete. Störst inpendling har Borlänge, där ungefär 38 procent av de förvärvsarbetande bor i en annan kommun. I norra Dalarna, med flera kommuner som till ytan är stora, exempelvis Malung-Sälen och Älvdalen, är situationen det omvända. Här bor och arbetar de allra flesta i samma kommun.
Figur 20
Utbildningsnivån bland Dalarnas invånare varierar såväl mellan kvinnor och män, som mellan inrikes och utrikes födda. Kvinnor har generellt en högre utbildningsnivå än män. Ungefär var fjärde kvinna (inrikes och utrikes födda) har en eftergymnasial utbildning på minst 3 år, vilket motsvarar minst kandidatexamen. För män är motsvarande siffra ungefär 13 procent för inrikes födda och cirka 17 procent för utrikes födda. Således är en större andel av de utrikes födda högutbildade.
Annars återfinns den största skillnaden mellan grupperna bland de med
lägst utbildningsnivå. I gruppen inrikes födda har i praktiken alla
mellan 20 och 64 år åtminstone en högstadieutbildning. För utrikes födda
är bilden helt annorlunda. Drygt 16 procent av de utrikes födda
kvinnorna och ungefär 13 procent av de utrikes födda männen har en
högsta utbildning som understiger högstadiet. Detta är sannolikt en av
förklaringarna till att utrikes födda har en klart lägre
sysselsättningsgrad än inrikes födda. Personer med lägre utbildningsnivå
har svårare att möta företagens kompetenskrav och hitta jobb, och står
därför längre ifrån arbetsmarknaden.
Figur 21
Det är även stora skillnader i utbildningsnivå mellan åldersgrupper. Om vi enbart fokuserar på de med en lägst utbildning, är det tydligt att äldre är överrepresenterade i Dalarna. Detta beror sannolikt på att utbildningsnivån i samhället har ökat över tid. Längre tillbaka var kraven på arbetsmarknaden lägre, vilket gjorde det möjligt att gå ut högstadiet och sedan få ett jobb, något som är mycket svårare idag.
Antalet med låg utbildning minskar därefter med åldern ner till
åldersgruppen runt 40 år, innan mönstret bryts. Att yngre åldersgrupper,
framförallt de mellan 20 och 35 år, har relativt många med låg
utbildning, beror troligtvis på att personer födda utrikes, som
generellt har en lägre utbildningsnivå än inrikes födda, är
överrepresenterade i dessa åldersgrupper.
Figur 22
I jämförelse med andra län är utbildningsnivån i Dalarna relativt låg, men också med en relativt stor spridning mellan kvinnor och män. År 2023 hade Dalarna näst lägst andel med eftergymnasialt utbildade bland Sveriges län. Ungefär 30 procent av kvinnorna och 16 procent av männen i Dalarna har en eftergymnasial utbildning om minst 3 år. Det kan jämföras med 45 procent för kvinnor respektive 35 procent för män i Stockholm, det län som har högst utbildningsnivå i Sverige.
Figur 23
Utbildningsnivån i samhället har dock ökat avsevärt över tid, vilket vi har berört tidigare. Andelen kvinnor som har minst tre års eftergymnasial utbildning i Dalarna har ökat från ungefär 7 procent till cirka 30 procent mellan 1985 till 2023. Andelen män med motsvarande utbildningsnivå har ökat från ungefär 7 procent till cirka 16 procent under samma tidsperiod.
Det finns flera möjliga förklaringar till att fler kvinnor än män är högt utbildade. En orsak är att kvinnor i högre utsträckning jobbar inom vård och omsorg samt utbildning, där de flesta yrkesgrupper kräver eftergymnasial utbildning på minst tre år. En annan förklaring är att kvinnor generellt sätt, oavsett utbildning, påbörjar eftergymnasiala studier i högre utsträckning än män (SCB, 2019)
Figur 24
Om nedanstående ska vara med, flytta diagram till avsnitt 4. Anpassa rubrikerna till marginalen.
Figur 25
Figur 26
Vi bör inkludera: SCB U3 - Utbildningsflöden (Blir Figur 27) SCB U5a - YH-studerande (Blir Figur 28) SCB U5b - Nybörjare på Yrkesexamensprogram (Blir Figur 29)
SCB U5b - Nybörjare på Yrkesexamensprogram (Blir Figur 29) Verkar även bli figur 40 längre ned. Oklart
Figur 26
En viktig komponent för att matcha utbudet av arbetskraft med efterfrågan på arbetsmarknaden är att se till att utbildningssystemet är anpassat till arbetsmarknadens behov. Det är därför viktigt att studera mer ingående vilka typer av utbildningar som erbjuds och efterfrågas i Dalarna, på alla utbildningsnivåer.
För att få en bättre uppfattning om utbildningssystemet i Dalarna och hur det fungerar, rekommenderas att läsa:
Utbildningssystemet är uppdelat i flera nivåer och sträcker sig från förskola till högre utbildning. Här är en översikt över de olika utbildningsnivåerna efter grundskolan:
Efter avslutad grundskola kan eleverna välja att fortsätta till gymnasieskolan, som varar i tre år. Gymnasieskolan ger eleverna möjlighet att specialisera sig inom olika ämnesområden och förbereder dem för högre utbildning eller arbetsmarknaden. Studieinriktningar kan vara allt ifrån högskoleförberedande program till yrkesinriktade program. Några av de mindre kommunerna i Dalarna har inte egen gymnasieutbildning, utan de samverkar med andra kommuner för att erbjuda gymnasieutbildning. I vissa kommuner som erbjuder gymnasieskola kan det finnas samarbeten för att erbjuda elever program som inte finns inom kommunens utbud.
Det finns påläggsutbildningar eller kompletterande utbildningar som erbjuds till vuxna som inte är på högskolenivå. Det övergripande namnet på dessa är Vux. I Dalarna så går Vux under namnet DalaWux, vilket är ett samverkansorgan för all den kommunala vuxenutbildningen i alla 15 kommuner i Dalarna. Komvux är ett annat namn för den kommunala vuxenutbildningen. Syftet med Komvux är att en elev får möjlighet att förse sig med grundskole- och gymnasieutbildning för dem som saknar dessa kvalifikationer. Inom Komvux kan en elev läsa allt ifrån enstaka kurser till hela utbildningspaket, vissa yrkesutbildningar sker på Komvuxnivå, precis som på gymnasienivå.
En annan utbildningsform för vuxna är YH-utbildning, vilket står för yrkeshögskoleutbildning. YH-utbildningar sker i samarbete med näringslivet och är meningen att de ska leda till jobb efter examen. Merparten av YH-utbildningen sker via kurser, men ungefär en tredjedel av utbildning sker via praktik, så kallat lärande i arbetslivet (LIA). De flesta YH-utbildningarna varar mellan 1-2 år och består av 200-40O YH-poäng, där fem poäng motsvarar en veckas studier.
Folkhögskolor är utbildningsinstitutioner som erbjuder vuxenutbildning på en informell och folklig nivå. Dessa skolor har sitt ursprung i 1800-talets folkbildningsrörelse och strävar efter att erbjuda möjligheter till personlig utveckling och lärande utan formella krav på förkunskaper eller examensbevis. Folkhögskolorna är öppna för alla, oavsett ålder eller tidigare utbildning. Eleverna uppmuntras att delta aktivt i gemenskapen och bidra till en öppen och inkluderande lärandemiljö. Då folkhögskolorna inte utmynnar i traditionella examina, är de friare att experimentera med innehållet och läroplanen. Till skillnad från annan vuxenutbildning så syftar deras kurser snarare till att berika individens personliga och kreativa erfarenheter.
Den sista varianten av utbildning är arbetsmarknadsutbildning som oftast sker inom ramen för Arbetsförmedlingens uppdrag. Syftet är att erbjuda en kort, yrkesinriktad utbildning som kan leda till jobb inom yrken där det är brist på utbildad personal och den är framförallt inriktad till personer som av olika skäl har svårt att hitta jobb. Oftast sker utbildningen genom att Arbetsförmedlingen beställer en riktad utbildning av en privat eller kommunal utbildningsanordnare, för att fylla kompetensluckor som finns på arbetsmarknaden.Vid antagningen hösten 2024 antogs flest unga i Dalarna till introduktionsprogrammet, ett program dit enbart personer som inte är behöriga till andra program antas. Bland de nationella programmen antogs flest till ekonomiprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Högskoleförberedande program är således mest populära bland länets ungdomar. Bland yrkesförberedande program antogs flest till bygg- och anläggningsprogrammet respektive fordons- och transportprogrammet.
Figur 30
Det råder stora könsmässiga skillnader mellan antagna till olika program. För högskoleförberedande program är obalansen störst på samhällsvetenskapsprogrammet, dit klart flest flickor antas och teknikprogrammet, dit klart flest pojkar antas. Bland yrkesförberedande program är det en överväldigande majoritet flickor som antas till vård- och omsorgsprogrammet, medan en överväldigande majoritet pojkar antas till bygg- och anläggningsprogrammet och el- och energiprogrammet. Dessa obalanser återspeglas även senare i arbetslivet. Kvinnor är överrepresenterade inom vård och omsorg, och utbildning, medan män är i klar majoritet inom byggsektorn. Om målsättningen är att skapa en mer jämställd fördelning mellan olika branscher i arbetslivet, är det således viktigt att börja arbetet redan i skolan. Det finns uppenbarligen stora skillnader mellan vilka val pojkar och flickor gör redan då.
Figur 31
Det program som ökat klart mest i antalet antagna är introduktionsprogrammet. År 2011 antogs 91 personer till programmet, en siffra som ökat till 585 år 2024. Bland studieförberedande program är ökningen störst på ekonomiprogrammet, dit mer än dubbelt så många antas idag som 2011. Bland program som i första hand kan ses som yrkesförberedande har antalet antagna till naturbruksprogrammet ökat avsevärt sedan 2011, medan antalet antagna till restaurang- och livsmedelsprogrammet samt hotell- och turismprogrammet har minskat tydligt.
Figur 32
Figur 33
Har vi data på genomströmningen, inte bara de som är antagna?
De som tog examen från Högskolan Dalarna läsåret 2021 gjorde det i stor utsträckning från två program, hälso- och sjukvård samt pedagogik- och lärarutbildning med närmare 400 examinerade vardera. Efter en nedgång 2015, är antalet examinerade från dessa program idag på ungefär samma nivå som de var runt 2010.
Ett annat populärt program är företagsekonomi, handel och administration med 116 examinerade. Från detta program examineras fler idag än 2010, men det har varit en tydlig nedgång sedan 2015. Ett program som minskat avsevärt sedan 2010 är teknik och teknisk industri, där antalet examinerade 2021 är ungefär en tredjedel av jämfört med 2010.
Figur 34
En yrkeshögskola är en utbildningsform för yrkesinriktade studier på eftergymnasial nivå. Dess exakta roll varierar mellan olika länder. Inom yrkeshögskolan i Sverige finns två typer av examen på eftergymnasial nivå:
Yrkeshögskolan i Dalarna är i första hand inriktad på utbildningar inom vård och omsorg, vilket återspeglar sig på länets arbetsmarknad. Den vanligaste branschen för examinerade från yrkeshögskolan var år 2021 specialiserad sluten somatisk hälso- och sjukvård på sjukhus, med 233 förvärvsarbetande i Dalarna. Det finns dock även utbildningar inom tillverkning och utvinning, då specifikt utvinning av annan malm.
Figur 35
Det vanligaste inriktningen för personer som tagit en examen för yrkeshögskolan och förvärvsarbetar i Dalarna var år 2021 läkarsekreterarutbildning, med 178 förvärvsarbetande. Även relativt många med inriktningar mot psykiatrisk vård och tandsköterska förvärvsarbetar i Dalarna.
Figur 36
Återigen oklart om det är vettigt att ta med trender och prognoser. Hur skall siffrorna tolkas? Tas bort (osäker på vilka scriptrader som berörs)!
Figur 37
Plocka in SCB U3: Utbildningsflöden (blir Figur 38) samt U5a (Blir Figur 39) och U5b (Blir Figur 40) som diagram.
En väl fungerande arbetsmarknad kännetecknas bland annat av att många arbetar, att många arbetar med vad de är utbildade till och att det inte råder någon större brist på kompetens. En arbetsmarknad med dessa kännetecken kan sannolikt hantera såväl kriser i samhället, som de utmaningar som arbetsmarknaden ställs inför i framtiden.
Plocka in matchningsindikatorer? M1- Lediga jobb och arbetslösa (blir Figur 41), M2 - Andel anställda med matchning mellan utbildning och yrke (blir Figur 42)
Sysselsättningsgraden, det vill säga i vilken utsträckning människor i arbetsför ålder (20-64 år) arbetar, skiljer sig framförallt åt mellan inrikes och utrikes födda. Sysselsättningsgraden bland utrikes födda är lägre än sysselsättningsgraden för inrikes födda i samtliga svenska län. Det finns även skillnader mellan kvinnor och män.
För inrikes födda, det vänstra diagrammet nedan, är sysselsättningsgraden för båda könen ungefär lika hög. Variationen i sysselsättningsgrad mellan länen är även den ganska liten, vilket ger små skillnader mot riksgenomsnittet.
För utrikes födda, det högra diagrammet nedan, är bilden annorlunda. Utrikes födda män har en högre sysselsättningsgrad än utrikes födda kvinnor i samtliga län förutom Norrbotten. I Dalarna var sysselsättningsgraden bland utrikes födda män ungefär 73 procent, vilket är cirka 7 procentenheter mer än för utrikes födda kvinnor.
Kan vi plocka fram sysselsättningsgraden i Dalarna över tid?
Figur 43
Något som behöver tas hänsyn till när man analyserar sysselsättningsgrad bland utrikes födda är hur lång tid personerna har varit i Sverige, samt vilken utbildningsnivå de har. För en djupare diskussion runt detta, se Region Dalarnas rapport “Kvinnor och män i Dalarna”.
Vad gäller sysselsättningsgrad uppvisar kommunerna i Dalarna ett liknande mönster som länen på nationell nivå. Gruppen inrikes födda har en högre sysselsättningsgrad i samtliga kommuner i Dalarna jämfört med utrikes födda. Även här är sysselsättningsgraden för inrikes födda kvinnor och män ungefär lika hög. För utrikes födda är det däremot stora skillnader mellan kvinnor och män, men också mellan olika kommuner. I linje med den nationella bilden är sysselsättningsgraden högre för gruppen utrikes födda män än för utrikes födda kvinnor.
Sysselsättningsgraden för utrikes födda män skiljer sig dock åt mellan kommuner där den högsta sysselsättningsgraden finns i Gagnef (cirka 81 procent) och den lägsta i Smedjebacken (cirka 66 procent).
Skillnaderna mellan utrikes födda kvinnor och män är mer synliga mellan kommuner i Dalarna än när länen som helhet jämförs. Mora har den högsta sysselsättningsgraden för gruppen utrikes födda kvinnor, cirka 76 procent, och ligger klart över genomsnittet för Dalarnas län (knappt 66 procent). Samtidigt är sysselsättningsgraden bland utrikes födda kvinnor i Avesta kommun bara 61 procent.
Värt att notera är att en del av skillnaden i utrikes föddas sysselsättningsgrad mellan kommunerna i Dalarna sannolikt kan förklaras av skillnader i antalet personer som invandrade under åren runt flyktingkrisen 2015. Exempelvis var Avesta, Ludvika och Hedemora de tre kommuner som hade högst invandring i förhållande till folkmängd under 2015, 2016 och 2017.
Figur 44
Arbetslöshetsdelen ska flyttas upp till utbudsavsnittet.
Grafen nedan visar arbetslösheten i Sverige och Dalarna under perioden 2008 till 2023. Andelen arbetslösa i Dalarna (de mörkgröna staplarna) har konsekvent varit lägre än andelen arbetslösa i Sverige (de ljusgröna staplarna). Sedan pandemin har andelen arbetslösa i både Sverige och Dalarna sjunkit, och 2023 var arbetslösheten i genomsnitt 6,4 respektive 5,8 procent. Arbetslöshetssiffrorna behöver sannolikt uppdateras med aktuella siffror - kan värdena automatberäknas?
Dalarnas låga arbetslöshet beror till viss del på att:
Dalarna har en mångsidig ekonomi med olika industrier och sektorer, vilket kan minska sårbarheten för arbetslöshet. Om en sektor drabbas av nedgång kan andra sektorer fortfarande erbjuda möjligheter till sysselsättning (Region Dalarna, 2022; Teknikföretagen, 2019).
En aktiv och stark arbetsmarknad, med företag som skapar nya arbetstillfällen och expansion av befintliga företag, kan bidra till att minska arbetslösheten (Arbetsförmedlingen, 2024).
Dalarna har goda kommunikationsmöjligheter och närhet till städer med hög ekonomisk aktivitet, vilket kan öka möjligheterna till arbete och affärsmöjligheter (Region Dalarna, 2021).
Det finns stöd för lokala företag, vilket stimulerar ekonomin och skapar fler arbetstillfällen (Se Region Dalarna, Företagsstöd).
Figur 45
Nivån av matchning på arbetsmarknaden mäter i hur stor utsträckning människor jobbar med vad de är utbildade till. Generellt tenderar olika typer av specialiserade eftergymnasiala utbildningar, exempelvis läkare och psykologer, ha hög matchning. Utbildar man sig till läkare är det väldigt hög sannolikhet att man även har det som yrke (över 90 procent).
På andra sidan av spektrumet finns dels olika former av gymnasieutbildningar, dels eftergymnasiala utbildningar inom exempelvis humaniora och konst, där runt hälften jobbar med vad de är utbildade till. Rent generellt ligger matchninggraden på runt 73 procent för kvinnor och 70 procent för män i Sverige. Det finns vissa skillnader mellan länen, men dessa är relativt små. I Dalarna är matchningsgraden cirka 72 procent för kvinnor och 68 för män , vilket alltså är marginellt sämre än riket som helhet.
Figur 46
Matchningen på arbetsmarknaden tenderar att variera beroende på var man är född. I Dalarna har inrikes födda högst matchning med 72 procent för kvinnor och 69 procent för män. Lägst matchningsgrad för män har personer födda i Afrika (cirka 59 procent), medan personer födda i Norden eller EU utom Sverige har lägst matchningsgrad för kvinnor (cirka 68 procent). Kvinnor födda i Afrika är dock den kategori i diagrammet nedan som har högst matchningsgrad med knappt 76 procent.
Figur 47
Resonera kring svårigheten att separera bristen på arbetskraft från bristen på kompetens. De hänger ihop och påverkar varandra.
Ytterligare en viktig aspekt av arbetsmarknaden är hur lätt det är för arbetsgivare att hitta arbetskraft med rätt kompetens. Bland Sveriges län varierar den upplevda bristen på arbetskraft relativt mycket. Lättast att hitta kompetens år 2023 har småföretag i Östergötland, där ungefär 20 procent av småföretagen uppger att de har brist på kompetens, att jämföra med Norrbotten, där ungefär 45 procent av småföretagen uppger att de har samma brist. I Dalarna upplever ungefär 41 procent av småföretagarna att de har svårt att hitta arbetskraft, vilket är en ökning med 13 procentenheter sedan undersökningen som gjordes 2020.
Figur 48
Denna rapport är ett första försök från Region Dalarna att belysa utvecklingen och utmaningarna på arbetsmarknaden i länet. I nuläget pekar rapporten mer på det aktuella läget, än att ge svar för framtiden.
Rapporten kommer att utvecklas över tid med fördjupningar för som kan ytterligare bidra till att hjälpa arbetsmarknadens aktörer att hitta lösningar som kan skapa en förbättrad kompetensförsörjning för framtiden.
Intentionen är att utveckla rapporten till att inkludera fler prognoser för arbetsmarknaden och att bryta ner dessa på olika branscher.
Sammanfattningsvis finns det en tydlig skillnad i sysselsättningsgraden mellan inrikes och utrikes födda. Samtidigt ökar andelen utrikes födda av den totala befolkningen i arbetsför ålder. För att möta den arbetskrafts- och kompetensbrist som råder är en viktig del att fortsatt öka sysselsättningsgraden för utrikes födda.
En fördjupning av pendlingsmönstren i Dalarna skulle behövas för att titta närmare på vem som pendlar och på vilket sätt.
Sammanfattningsvis kan Dalarnas befolkningsutveckling sägas vara i linje med en övergripande trend inom stora delar av västvärlden med en större andel äldre i befolkningen. En trend som kan medföra att Dalarna ställs inför ett antal utmaningar i framtiden:
Arbetskraftsbrist: Minskningen av unga och arbetsföra personer kan resultera i en brist på arbetskraft. Detta kan vara särskilt påtagligt inom vissa sektorer och yrken, vilket kan hämma ekonomisk tillväxt och innovation.
Ökad börda på sociala trygghetssystem: Med en ökande andel äldre människor ökar behovet av hälso- och sjukvård samt pensioner. Detta kan öka belastningen på sociala trygghetssystem och offentliga finanser om det inte finns tillräckliga ekonomiska resurser för att stödja den åldrande befolkningen.
Strukturella förändringar på arbetsmarknaden: Arbetsmarknaden kan genomgå strukturella förändringar för att anpassa sig till den förändrade demografiska profilen. Det kan innebära ökad efterfrågan på teknologiska lösningar, automation och andra effektiviseringsåtgärder för att kompensera för bristen på arbetskraft.
Ökad efterfrågan på vårdtjänster: En ökande äldre befolkning kan leda till en ökad efterfrågan på hälso- och sjukvårdstjänster och äldreomsorg. Detta kan kräva investeringar och anpassningar inom hälso- och sjukvårdssystemet för att möta behoven hos den äldre befolkningen.
Vad kan sägas om efterfrågan på arbetskraft?
Sammanfattningsvis är arbetsgivarnas efterfrågan på arbetskraft ett område som är svårt att mäta. Noterbart är att antalet lediga jobb…
När det gäller jobbinflöden tillsätts majoriteten av utlysta tjänster av individer som redan befinner sig på arbetsmarknaden.
Sammanfattningsvis från utbildningssystemet…
Kommentera utbudets relativt låga andelar med högskoleutbildade. Finns det höga krav från arbetsgivarna om att rekrytera i den kategorin kommer det att uppstå en tydlig brist. Den bristen löses inte i närtid, utan det måste ske en anpassning mot att rekrytera i gruppen som inte är lika välutbildad.
De högskoleförberedande gymnasieprogrammen är populära, men SCB:s prognoser (länk till SCB, 2024) för framtiden indikerar att det kan uppstå ett överskott av utbildade inom t ex humaniora och samhällsvetenskap. Dagens bristyrken inom hälso- och sjukvården riskerar att förbli bristyrken.
De som examineras från Högskolan Dalarna räcker inte till för att möta de behov som finns inom t ex hälso- och sjukvården. Det gapet behöver täckas av ökad inflyttning eller genom effektivisering i verksamheten.
Eventuellt tar vi med denna utblick, reflekterar över svårigheten med prognoser och en hänvisning till att titta djupare på olika branscher i kommande versioner.
Figur 49
Nedanstående tas bort i denna version
Figur 38
Figur 39
Figur 40
Figur 41
Figur 42
Figur 43